Ny rapport – Tillit i det digitala

Samtidigt med dagens slutseminarium släpps vår rapport från forskargruppen DigiTrust, som behandlar frågor om tillit i det digitala från ett brett och mångvetenskapligt perspektiv.

Vi har bland annat genomfört en enkät med 1100 svenskar, analyserat EU-domstolens dom gällande datalagringsdirektivets underkännande, analyserat kunskapsinstitutionernas förändring (inklusive peer-reviewsystemet), teknikens roll i tillitsbyggandet, nya mediers förtroende, vad det betyder hur man synliggör den bakomliggande infrastrukturen, analyserat vad den tilltagande övervakningen i samhället betyder och leder till. Läs mer i rapporten:

LADDA HEM PDF HÄR!

DigiTrustrapporten (2014)

Medverkande är: Stefan Larsson & Per Runeson (redaktörer); Susanna Bill; Jutta Haider; Jonas Ledendal; Tobias Olsson; Calle Rosengren; Ben Smeets; Robert Willim; Fredrik Åström; Debora Halbert.

Resultaten kan kort summeras så här:

  • Nära hälften av svenskarna finner det inte acceptabelt att FRA, Säpo eller polisen samlar in och bearbetar data om deras internetvanor. En majoritet anser dock att myndigheter får samla in eller bearbeta information om deras internetvanor efter domstolsprövning eller myndighetsprövning från fall till fall (som vi skrev i SvD Brännpunkt).
  • Banker, bibliotek och traditionella medier bibehåller enligt enkäten tilliten vid övergången till det digitala. Vi ser detta som en kombination av medvetet tilllitsbyggande från dessa institutioner och användarnas tillvänjning över tid.
  • Säker teknik är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för användarnas tillit. Användare anser sig endast i låg grad kunna bedöma hur säkra tekniska system är.
  • Enkätstudien indikerar att det finns en grupp i samhället som tydligt hyser låg tillit till en rad fenomen: myndigheters insamling av data, arbetsgivares kontroll, i allmänhet gentemot sina medmänniskor. Detta är i sig intressant för vidare studier och analys.
  • Rätten spelar en viktig roll i att reglera statens förhållande i datainsamlingen och databearbetning om medborgare. Lagstiftaren har dock visat på en trend mot att se nyttan av datalagring i syfte att identifiera brottslingar i efterhand.
  • En tilltagande digitalisering leder bland annat till ökade möjligheter för övervakning av individer. Mycket tyder på att regler och avtal inte är tillräckliga för att skydda individers integritet (privacy by policy), och att tekniska lösningar behövs för att säkerställa detta skydd (privacy by design).
  • Digitaliseringen av det vetenskapliga kommunikationssystemet medför utma- ningar där de institutioner och processer som ska stå för spridande och gransk- ning av kunskapen och de som skapar den ifrågasätts. Personliga och systemiska dimensioner av tillit omformas i mötet mellan traditionella värderingar och digitaliseringens möjligheter.
  • Den digitala infrastrukturen synliggörs i regel bara när den slutar fungera. Under senare år har dock leverantörer av molntjänster lanserat suggestiva och fantasieggande bilder av annars stängda och hemliga anläggningar, vilka bidrar till att forma människors uppfattning om tillit och vilka system man egentligen kan lita på.

Ur abstract:

Frågor kring tillit i det digitala, tycks det, ställs oftare och oftare: Hur ska vi hantera integritets- och övervakningsfrågor? Hur ska vi hantera den mätbarhet som följer av vår digitaliserade tillvaro? Vad är det som avgör vilka tjänster vi litar på och vilka vi inte litar på, i vilken mån spelar den tekniska säkerheten en roll? Liknande frågor kan ställas om vilka kunskapsinstitutioner vi litar på, eller borde lita på – hur är det med forskningens egen granskning, som också förändras och utmanas i en digital tid? Paradoxalt nog tycks bilden och den fysiska gestaltningen bli allt viktigare i den digitala världen. Därför samlar vi resultat från forskningsprojektet DigiTrust i en bok.

Utöver det seminarieformsbaserade arbetet som detta tvärvetenskapliga projekt har utfört, där olika forskningstraditioner fått brottas och jämkas med varandra, har medlemmar ur gruppen deltagit i panelsamtal, radioprogram, skrivit debattartiklar, bloggat och twittrat som ett sätt att vara delaktiga i samhällsdebatten. Denna bok bjuder på en del av de analyser som gruppen har gjort, presenterar både forskningsperspektiven och forskarna, och inte minst resultat från den enkätstudie om digital tillit med 1100 svenskar som gruppen genomfört under 2014.

DigiTrust är namnet på den tvärvetenskapliga forskargrupp vid Lunds universitets Pufendorfinstitut som mellan september 2013 och juni 2014 ägnat sig åt just tillitsfrågor ur ett digitalt perspektiv. Gruppen består av 10 forskare från 5 fakulteter och har letts av Per Runeson och Stefan Larsson. Forskningen i digitrustgruppen har i korthet berört tre huvudsakliga områden: 1) Säkerhet och integritet – vilka tjänster och aktörer litar vi på och varför?; 2) Vilka kunskapsinstitutioner litar vi på eller litar vi inte på i en digital kontext? 3) Övervakning och datalagring som rättslig och offentlig trend, i vilken riktning går den?

Om rapporten.

I media: SvD Opinion, Studio Ett om datalagring, Skydd&SäkerhetLunds Universitets Magasin, Mobile heights, LU-pressmeddelande.
Uppdatering, i media om resultaten: Aftonbladet, SvD, GP, DN.ekonomi, SvT, Affärsvärlden

Kontakt: Stefan.larsson [at] luii.lu.se 046-2227158; per.runeson [at] cs.lth.se 046-222 93 25.

Publicerad i Arbetsliv i förändring, Enkätstudie, litteratur, Om, Övervakning, Press, Rätten, Trust
5 kommentarer på “Ny rapport – Tillit i det digitala
  1. Kent Lundgren skriver:

    Intressant! Och intressant att tillit i den digitala skolan inte togs med.

  2. Kent Lundgren skriver:

    Tack Stefan för rapport om nätkränkningar! Tyvärr är det kanske nätkränkningar många (lärare och föräldrar och…?) tänker på när man säger ”digitaliserad skola”. Tyvärr har många, enligt bl a Elza Dunkels, en överdriven rädsla för nätkränkningar. Jag tänkte dock på något annat. Jag tänkte på hur skolan ska kunna bli digitaliserad i positiv mening, känna tillit till teknik och den juridik som omger användningen, så att lärandet både blir mer lärorikt och lustbetonat, i och utanför skolan som byggnad. Skull kunna kallas det digitala skollyftet. Många jobbar nu t ex med skolbloggar/klassbloggar . Många arbetar med ett så kallat flippat klassrum. Många arbetar med att synliggöra lärandet. Det finns dock säkert mycket rädsla kvar avseende vad skolan/lärarna får lägga på nätet. Vidare är skolledningen orolig för att skolan ska få dåligt status, dvs att tilliten påverkas, om det läggs ut ”fel” saker på nätet som i någon mening är dåligt. Kanske skulle tankar kring skola och ”tillit till det digitala” vara intressant att studera mer.

  3. Timmy Larsson skriver:

    Väldigt trevligt seminarium och boken är hittils givande. Väntar med spänning på ett uttalande om analysen av den svenska datalagringen som lämnades över till justitieministern idag.

2 Pings/Trashbacks för "Ny rapport – Tillit i det digitala"
  1. […] actors. As user behavioral data increases in importance for product and service development, digital trust becomes more important in creating competitive advantage in the digital landscape. Consequently, an […]

Lämna ett svar till Timmy Larsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.