Tillit till vetenskaplig forskning, till granskning av vetenskapliga artiklar och tillit till Open Access-publikationer

En av de frågor vi hanterar i DigiTrust-projektet – vår fördjupning i frågor kring tillit i digitala sammanhang – är frågan om tilltron till kunskapsorganisationer, hur denna tilltro etableras; men också, vad händer när institutioner kopplade till skapandet av kunskap ifrågasätts?

En viktig institution för att utveckla vår kunskap om världen är de akademiska forskningsinsitutionerna, där en av de viktigaste kanalerna för att sprida resultaten av forskningen är de vetenskapliga publikationerna och inte minst artiklar i vetenskapliga tidskrifter, där en viktig del av kvalitetsgranskningen är peer review-systemet, där forskare bedömer varandras artiklar. Dessa publikationer har under de senaste decennierna i allt högre utsträckning kommit att handla, inte bara om att kommunicera resultaten, utan om vetenskaplig meritering, där forskare bedöms utifrån hur mycket de publicerats, var de publicerats och i vilken utsträckning deras publikationer använts av andra forskare, speglat i antal citeringar till dessa publikationer.

Samtidigt har det också under de senaste decennierna funnits en strävan att i större utsträckning göra de vetenskapliga publikationerna fritt tillgängliga, bl.a. utifrån argument att offentligt finansierad forskning också borde finnas offentligt tillgänglig och att forskare inte ska behöva skriva över de intellektuella rättigheterna till sina publikationer till de förlag som publicerar tidskrifterna. Man pratar om Open Access (OA)-publicering, antingen genom parallellpublicering i öppna arkiv eller genom publicering i tidskrifter som direkt gör allt material fritt tillgängligt. Eftersom det fortfarande finns kostnader relaterade till publiceringen har man utarbetat olika finansieringsmodeller för att finansiera förlag och OA-tidskrifter, en vanlig sådan är att ta ut avgifter av författaren, s.k. ”Article Processing Charges” (APC).

Frågan om fritt tillgänglig forskningslitteratur, om OA-tidskrifter och APC-avgifter är inte okontroversiell. Till exempel har de traditionella tidskriftsförlagen sett det fria tillgängliggörandet som ett hot mot deras vinstmarginaler och det har också funnits diskussioner kring hur pålitliga de nya OA-tidskrifterna är och i vilken utsträckning processer kring kvalitetsgranskningen av de artiklar som kommer till tidskrifterna är av tillräckligt god kvalitet. Och det har också i ökad utsträckning dykt upp förlag med en i hög grad tvivelaktig verksamhet, där vi kan se bristande uppgifter om var förlaget befinner sig, bristande uppgifter om redaktörsansvar för dess tidskrifter och med löften om orimligt kort behandling av insända artiklar (t.ex. peer review-granskning inom ett fåtal veckor). Samtidigt har också kvalitetsgranskning genom peer review-bedömningar i sig diskuterats, med studier som visar på brister i granskningsprocessen, inklusive problem med t.ex. jäv och könsbaserad bias vid rangordning av forskare, i peer review-granskning av allt ifrån vetenskapliga artiklar, via projektansökningar till forskningsråd, till utvärderingar på lärosätesnivå.

I början av september publicerade Science Magazine en artikel av vetenskapsjournalisten John Bohannon, där han avslöjade brister i peer review-processen i ett antal OA-tidskrifter. Artikeln baseras på en undersökning där han skickat en fabricerad artikel med språkliga brister och direkta felaktigheter i analyser och resultatredovisning som den fabricerade artikeln byggde på. Av de drygt 300 tidskrifter som den fabricerade artikeln skickades till accepterades den i ca hälften av fallen: ofta med tydliga spår av en mycket bristfällig eller till och med obefintlig peer review-granskning, trots att alla de tidskrifter den fabricerade artikeln skickats till hävdat att en sådan granskningsprocess ligger till grund för deras granskning.

Bohannons artikel väckte stor uppmärksamhet: i akademiska sammanhang i allmänhet, inom OA-rörelsen och i nyhetsmedier. Under de första två veckorna kunde ”The OATP Primary” – en webtjänst som identifierar webpublikationer med anknytning till OA-frågor – identifiera drygt 80 olika platser som uppmärksammar artikeln: allt ifrån traditionella och webbaserade nyhetsmedier som Daily Telegraph och Huffington Post, via universitetsbibliotek som bevakar och publicerar nyheter om OA-frågor och organisationer kopplade till OA-rörelsen, till individer som bloggar om OA- och vetenskaplig kommunikationsfrågor.

Genom att samla in text från dessa 84 websidor kan man göra en kartläggning av reaktionerna på Bohannons artikel, med hjälp av VOSviewer (http://www.vosviewer.com/): ett program som utvecklats av en bibliometrisk forskargrupp vid Leidens universitet. Begreppen analyseras utifrån i vilken utsträckning de förekommer mer eller mindre ofta tillsammans, och baserat på samförekomstfrekvenser kan man klustra olika teman för att få en överblick över, i det här fallet, reaktionerna på Bohannons artikel.

Allword

 

Ett centralt begrepp i frågan är just peer review-processen och dess trovärdighet. Frågan är dock i vilken utsträckning detta handlar om kvalitetsgranskningsprocessen i allmänhet eller om det handlar om dessa processer ifråga om just OA-tidskrifter? I Bohannons artikel är det just ifråga om OA-tidskrifter som dessa processer kopplas, och inte minst, med koppling till företeelsen med APC-, eller författaravgifter som Bohannon ser som en korrumperande faktor. Samtidigt vet vi också att det finns en diskussion kring dessa processer för kvalitetsgranskning mer generellt.

Bohannons artikel har också kritiserats, dels för att han i sitt urval av tidskrifter som han skickat den fabricerade artikeln till endast skickat den till OA-tidskrifter och inte till traditionella tidskrifter med prenumerationer som inkomstkälla för att kontrollera hur artikeln skulle behandlats där. Dels för att han delvis baserat sitt urval på listor över förlag som är kända just för att vara av tvivelaktig karaktär med fokus på att tjäna snabba pengar utan att bekymra sig nämnvärt om kvalitetsfrågor. Detta ser vi representerat genom förekomsten av ”bealls list”, en sådan lista över det som kallas för ”predatory publishers”, dvs förlag som bedriver något som kan ses som rovdrift på vetenskapliga artikelförfattare som påverkade av den publikationshets som i allt högra grad uppstått när deras prestation som forskare i ökande grad mäts genom antal publicerade artiklar.

all_trustword

 

Om man zoomar in i kartan hittar vi tillitsbegreppet (”trust”). I närheten av det hittar vi också dels mer generella termer i sammanhanget, som vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning, men också begrepp som reflekterar mer specifika företeelser, som den ekonomiska aspekten (”dollar”) och inte minst hur detta kan kopplas till frågor om APC och tveksamma OA-förlag, men också begrepp som berör kvalitetsgranskning.

/Fredrik & Jutta

Taggar: , , , ,
Publicerad i Legitimacy, Trust, vetenskapsblogg
0 kommentarer på “Tillit till vetenskaplig forskning, till granskning av vetenskapliga artiklar och tillit till Open Access-publikationer
1 Pings/Trashbacks för "Tillit till vetenskaplig forskning, till granskning av vetenskapliga artiklar och tillit till Open Access-publikationer"
  1. […] höll i sin presentation ett empiriskt fokus, som Fredrik och Jutta utvecklat i en post här, och handlar om hur John Bohannon skickade ut en fejkad artikel till 300 OA-tidskrifter som […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.