Internetdagarna, tillit och övervakning

Jag var på Internetdagarna 2013 i förra veckan och kikade. Det handlade bland annat om myndigheters arbete med öppna data, som jag klottrade ner hos cybernormer. Även om öppna data är relevant utifrån ett digitalt tillitsperspektiv tänkte jag här mer fokusera en annan session, nämligen om det som rymdes inom den breda kategoriseringen ”Ensuring the continued evolution and growth of the Internet for everyone”, och då framförallt ”Privacy on the net – post Snowden”.

Här kommer lite snabba anteckningar om Internetdagarna och framförallt den svenska debatt som varit i det senaste kring övervakning, NSA och Snowden. Jag får återkomma med mer av analys senare.

Moderator för ”Privacy on the net – post Snowden” var Emily Taylor, Internet lawyer and governance expert, och get var alltså en panel som snacked och gjorde inlägg. Med i panelen var David Mothander, Nordic Policy Council, Google, som gjorde utspel i stil med att uttrycka oro för folks tilltagande brist på tillit till Internet – ”we need to restore trust”. En annan paneldeltagare var Robin Wilton, som beskrivs som Technical Outreach for Identity and Privacy, ISOC, och den rappe Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker Piratpartiet (PP).

bild integritet

Amelia adresserade även nyligen mer tillitfrågan online, och ville ha ett fredsprojekt i det digitala. Detta som en följd av att vi i svenska medier diskuterat ”oro för övervakning”, som i SVT debatts och SIFOS undersökning. Där ju cybernormers och Lund universitets internetinstituts Marcin de Kaminski kommenterat på svt debatt. Undersökningen var smal och i någon mån led av metodproblem, som Torbjörn Sjöström, vd för opinionsinstitutet Novus, adresserade på SvD opinion några dagar senare. Torbjörn menar att man måste fråga mer, och refererar till en likanden studie dom själva gjort där man ställt följdfrågor:

Även om frågan i SVT:s undersökning kring rädslan för att bli övervakad eller avlyssnad är korrekt ställd och genomförd är det viktigt att tänka på vad frågan faktiskt ger svar på. SVT:s frågeställning ger inte svar på vad svenska folket tycker om övervakning.

I undersökningen som Novus genomfört kan vi däremot visa att en klar majoritet av svenskarna är emot att bli övervakade eller avlyssnade. Detta även om man inte ständigt går omkring och är rädd för det, vilket nog i sig ändå inte är så förvånande.

Calle Rosengren från DigiTrustprojektet vid LU resonerar kring hur vi snarare rationaliserar bort problemen när de är FÖR STORA och omfattande. Det mer politiska svaret kom med Torbjörn Tännsjö, som efterfrågade reciprocitet i övervakningen, dvs att motsvarande insyn i staternas förehavanden kunde förväntas. Kvicke och kunnige Thore Husfeldt (som var med i vår tidigare ASG om the Digitala Samhället) kommenterade att reciprocitetstanken är en felaktighet, eftersom det inte finns någon riktig reciprocitet att uppnå mellan medborgare och stat när det gäller den typ av data som samlas in  här. Han tonade även ner den typ av teknikdeterminism (det MÅSTE gå åt skogen, sådan är teknikens förutsättningar) som ofta finns inbyggd i argumentationen här. Det MÅSTE inte gå åt skogen, tekniken i sig MÅSTE i vart fall inte leda till det, den är ett medium som kan byggas för olika syften.

För någon vecka sedan föreläste jag för ett kandidatprogram om digitala kulturer på Lunds universitet om NSA, Snowden och bland annat det samarbete som NSA beskylls för att ha med stora amerikanska teleoperatörer. Jag drog även en analogi till Sverige och sa att ”det skulle vara som att Säpo samarbetade med TeliaSonera”. Dagen efter kunde vi läsa i tidningen om hur Säpo förhandlar med teleoperatörer i Sverige om ett system där polisen automatiskt ska få uppgifter om privatpersoners telefoni och mejl. Nyheten kom först från Ekot, och en tjänst de kallar Radioleaks, som är en krypterad tjänst för whistleblowers som vill lämna information till Sveriges Radio. Teleoperatören 3 bekräftade Säpos försök. En talesperson försökte förklara sig, och teleoperatörerna blev snabbt öppet kritiska.

Marcin de Kaminski, återigen, kommenterade, och sedan svarade Svenska Stadsnätsföreningen med att stoppa det planerade införandet av ett system för automatisk dataöverföring vid förfrågningar från Säpo.

En fråga som ligger och surrar i det här gäller rättens roll, för mycket av diskussionerna berör rätten som instrument för att styra upp förhållanden man ser som dåliga eller felaktiga. Ett problem blir dock när rätten överskrids, att det rättsliga inte alltid fungerar som styrinstrument. Om säkerhetstjänster arbetar utanför det mandat som de har getts via rättsliga instrument, i vilken mån hjälper det då att fokusera de rättsliga processerna? Kan man lite retoriskt fråga sig.

Oavsett vad man egentligen tycker och känner, så kan vi konstatera att denna typ av stordata/metadata-insamling av trafik- och annan data i syfte att kunna göra sociogram, upptäcka individer som ur ett eller annat perspektiv kan ses som hot är något vi måste fundera över, analysera och lyfta fram.

Den ställer rättsliga frågor, och det ställer frågor om vad digitaliseringen betyder för oss, och det ställer frågor om hur det globalpolitiska spelet går till. Det är långtifrån bara en teknisk eller rättslig fråga, även om den ofta talas om i tekniska, informationstekno-tillvänd lingo. Det berör tillitsfrågor i det digitala, kanske rentav utgör en av det absolut viktigaste frågorna när det gäller den allmänna tilliten till nätet, inte minst med tanke på avslöjanden om att NSA bidrar till att bygga om krypteringar hos storbolag men även att påverka standardiseringarna i sig. Det finns en oerhörd asymmetri globalt sett i att en säkerhetstjänst agerar så inträngande i just det land där de infrastrukturellt viktigaste internetjättarna har sina fästen. Det rör ju därmed inte bara just det landet, utan alla internetmedborgare.

 

 

 

 

Publicerad i Övervakning, Trust

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter