Litteratur – rättsinformatik, anonymitet och tillit

Idag presenterar Jonas Ledendal, som är knuten till institutionen för Handelsrätt i Lund där han forskar och undervisar. Är JD och har grundat ett datorspelsföretag.

För att introducera konstaterade Jonas att den juridiska argumentationen sker i regel utifrån rättskälleskäl eller sakskäl. Man kan beskriva den bakomliggande rationaliteten för rättskälleskälen som att utgå från normrationalitet och auktoritetsskäl, medan sakskälen är mer målrationella (passar mer för sk teleologisk lagtolkning).

Artikeln som Jonas fokuserar är

  • Magnusson Sjöberg, Cecilia. ”Tillit i informationssamhället: Kejsarens nya kläder eller förändrade förutsättningar för rättsutvecklingen?” i Blume, Peter (red.), ”Anonymitet, Övervakning, Tillit”, Nordisk årsbok i rättsinformatik 2002, s. 107-125.

Tillit juridik

Cecilia Magnusson Sjöberg är föreståndare för Institutet för Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Hon diskuterar i denna artikel (från 2002) om det finns anledning att inlemma tillit i förteckningen över klassiska rättssäkerhetsgarantier. Alexander Peczenik menar dock att etiska värden behöver beaktas, och skiljer mellan materiell och formell rättssäkerhet.

Tillit, enligt Magnusson Sjöbergs artikel, har att göra med:

  • juridiskt ansvar i formell mening
  • uttryck för subjektiv värdering
  • kriterium för säkerhetsjuridisk analys

IT-propositionen 1999/2000: 86 [pdf], s. 34 uttalar sig att reglerna på IT-området bör vara sådana att de skapar förtroende. De ska därför vara 1. säkra, förutsägbara och teknikneutrala, 2. internationella, 3. skydda individens integritet. Kategorierna tycks dock svårjämförbara – och begreppen tämligen tolkningsbara. Vi diskuterar exempelvis om det finns någon motsättning i teknikneutraliteten – är den alltid den bästa vägen gentemot att bygga tillit och förtroende i IT-system (och dess regler)?  Exempelvis Jonas avhandling (från 2010) argumenterar i mycket kring varför det inte nödvändigtvis var en bra idé att upphovsrätten är ”teknikneutral”.

Tillitsteorin” finns inom avtalsrätten, och reglerar huruvida ett avtal skall gälla eller inte när en av parterna gjort fel eller skrivit fel i avtalet. Det bedöms om motparten kan sägas vara i god eller ond tro, men har även sitt undantag för avtal som ”befordras genom telegram eller framföres muntligen genom bud” – och dess analogier – där det inte spelar någon roll. Kolla 32§, st 2 i avtalslagen. Intressant teknikanalogisk diskussion uppstod.

Jonas efterlyser en djupare utveckling av tillitsbegreppet även i det rättsvetenskapliga perspektivet än vad han kan utläsa i artikeln. Magnusson Sjöberg diskuterar förändrade förutsättningar i relation till tillit, exv gällande

  • uppgiftsbearbetning (användning)
  • dokumentation (formell möjlighet/bevisvärde)
  • kommunikation (krav på funktion – är de tillförlitliga)
  • organisationsformer (tillsyn)

Här blir studien tämligen tentativ och explorativ, enligt Jonas. Den kommer in här på säkerhetsjuridisk modell som inte är helt lätt att ta till sig. För att summera – det mest intressanta finns enligt Jonas i artikeln i de initiala diskussionerna kring huruvida tillitsbegreppet i rätten överlag. Där handlade diskussion om begrepp som förutsägbarhet, likformighet och öppenhet, vilket med andra ord öppnar för en vidare diskussion kring rättens roll, legitimitet osv. som är av vikt för att förstå tillitsfrågorna.

 

 

Publicerad i litteratur, Rätten, Trust

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter