Litteraturpresentationer 23 sep 2013

Idag presenterade Jutta Haider och Fredrik Åström. Nästa gång presenterar Jonas Ledendal och Ben Smeets.

Som vanligt, detta är relativt snabbt gjorda anteckningar, mest menade som minneshjälp.

 

Jutta Jutta Haider: ”Trust” in information studies

Information studies kan på svenska kallas ”biblioteks- och informationsvetenskap”. Jutta presenterade kring två artiklar:

  1. Nancy von House (2002) “Digital libraries and practices of trust: networked biodiversity information”, Social epistemology 16 (1), 99-114.
  2. Olof Sundin & Jutta Haider (2013) “The networked life of professional encyclopaedias. Quantification, tradition and trustworthiness”, First Monday 18 (6).

Inför presentationen hade Jutta motiverat valet av artiklar så här:

von House: although already almost a decade old it’s still a really good discussion of how trust/trustworthiness needs to be linked to practices and communities that situate it. Nice use of STS concepts. Theoretically and empirically dense. good overview.

Sundin, O.; Haider, J: a recent example of an empirical investigation of how trustworthiness is constructed in a contemporary knowledge production setting at the crossroads between tradition and new demands.

Information Studies

Först närmade vi oss ämnesområdet Information studies. Jutta förklarade att fokus ofta ligger på användarstudier – hur folk använder sig av, kommer åt information: ”information seeking behaviours”. Metodologiskt brett, många olika metoder används även om fokus ligger på användare, exv. ”informationspraktiker”. Det betyder att man kommit närmare produktionssidan (av tjänster?) eftersom det är ett samspel i en ‘ekologi’.

von House undersökte Calflora – ett onlinemedierat community kring Kaliforniska växter: ”information on  wild California plants  for conservation, education, and appreciation” på www.calflora.org, vilket handlar om:

  1. trustworthy systems
  2. contract-like online agreements
  3. presentation of self, identity
  4. credibility of web sources, evaluative criteria

von House utgår från ”trovärdighetspraktiker”, kopplad till kunskapsgemenskaper (epistemic cultures, communities of practice). Dock är det i en open accesssystem, dvs där medlemmar i mycket är obekanta för varandra och från olika fält/discipliner.

Calflora: system av självvärdering och ibland expertreview, som kommer in för att säkerställa trovärdigheten i vissa fall.

von House pratar mycket om trust i termer av credibility.

Artikel 2: Sundin & Haider (2013). Den bygger på en studie av Nationalencyklopedins nätutveckling: NE. Här handlar det mycket om trovärdighet och att erhålla och upprätthålla trovärdighet. Artikeln använder sig av följande: Epistemic cultures (fr Knorr-Cetina), actors, spatial arrangements, practices/discourses.

NE har förändrats, från att ha mycket av kompetensen inom NE, med en stor redaktion, som minskat och nu måste förhålla sig till att interagera med andra informationskällor. De flesta användare kommer in via Google, och NE-redaktörerna jobbar mycket åt Googles rankningar.

En åtskillnad kan göras mellan facts vs story, dvs (big) data vs traditional experts. Numera är det mer betoning på facts än expertis. Siffror och fakta är ett betydande element för att generera trovärdighet för NE. Frågan blir då vem som får berätta: Algoritmer, redaktörer eller experter?

NE har ett open data project som kallas Facts & Figures. Dvs, detta innebär en förändrad syn på vad en encyklopedi gör, på vad offentlig kunskap är. Vad betyder det för NE’s trovärdighet om de själva bidrar till open data-ekosystemet?

Fredrik Åström, presenterar 3 artiklar kring bibliometri, publiceringsmodeller:

Fredriks tre presenterade artiklar är som följer:

Fredrik1. Francke, Helena (2008). “Chapter 8: The role of document properties in attributing cognitive authority” In: (Re)creations of Scholarly Journals: Document and information architecture in Open Access journals (Diss.). Borås/Göteborg: Dept. Library and Information Science/Swedish School of Library and Information Science, 315-354.

Motivation: Utifrån teorier om kognitiv auktoritet diskuteras hur dokumentarkitektur kan användas för att stärka trovärdigheten för online-publicerade open access-tidskrifter.

2. Åström, F.; Hansson, J. (2012, online before print), “How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries”, Journal of Librarianship and Information Science

Motivation från Fredrik: Jag ville också få med en artikel som berör trovärdighet i förhållande till bibliometri. Trovärdighetsperspektivet berörs väl mest i förbigående, men är ändå ett underliggande tema i diskussionen kring bibliotekens bibliometriverksamhet och delaktighet i utvärdering av forskning.

3. Derrick, G.E.; Gillespie, J. (2013), “A number you just can’t get away from”: Characteristics of adoption and the social construction of metric use by researchers”, In: S. Hinze & A. Lottman (eds.), Translational twists and turns: Science as a socio-economic endeavor: Proceedings of STI 2013. Institute for Research Information and Quality Assurance (iFQ): Berlin, pp. 104-116.

Motivation: Liksom de övriga texterna berör denna text inte tillits-begreppet explicit, men handlar om forskares syn på, och användning av, bibliometri; något som jag tycker är mycket intressant att diskutera utifrån ett tillits-perspektiv. Inte minst eftersom jag tycker att papret är ett intressant exempel på brist på tillit kring något som ändå accepteras och används.

Cognitive authorities
Fredrik diskuterade begreppet ”cognitive authorities”, från Patrick Wilson, och berättar om Helena Franckes avhandling. Hon studerade Open Access-tidskrifter, från flera aspekter, även gällande dokumentens kognitiva auktoritet i sig: refs, osv, även ser det ut som en vetenskaplig publikation, specifikt i sin pdf-version.

Diskuterar Plosone, som är ett relativt ny online-publicering. Här finns något större möjligheter till att ändra i format, exv med visualiseringsmöjligheter etc.

Artikel 2, Åström & Hansson (2012): 
För- och nackdelar med att universiteten mer och mer jobbar med bibliometri, exv anställer bibliometriker. I förlängningen, hur uppfattar biblioteken sin egen roll? Delar av den nya rollen är ett slags professionsutveckling, där även bibliometrin kan spela en roll även gentemot universitetsledningen i det att publiceringsdata spelar roll för fördelning av medel. Utvärderingsdelen är inte helt utan konfliktpotential.

Jonas Ledendal tar upp en intressant kontrast ur den rättsvetenskapliga kontexten. Exv är en inställning att det man gör skall vara praktiskt användbart, och det finns i huvudsak tre mottagare: 1. internt, det kollegiala, 2. praktiker, typ domstolar, 3. lagstiftaren. I förlängningen är det oerhört svårt för de som skriver rättsvetenskapligt om svensk juridik att falla väl ut i en internationell publiceringstradition.

Artikel 3,  Derrick, G.E.; Gillespie, J. (2013): 

Studie om hur forskare använde bibliometriska faktorer (fysiker och medicinare), och konstaterar att man kolla på H-index osv, med en viss tillit genom att de används.

 

Publicerad i Information Studies, litteratur, Trust

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.