Sem 6: Social norms and law related to digitization

Dagens seminarium (mån 14/1, 2013) fokuserar rätten och sociala och andra normer i relation till digitalisering. Det är också det sista av de planerade för denna runda med vår Advanced Study group på Pufendorfinstitutet. Ett publikt avslutningsseminarium kommer dock att hållas 13 mars 13-16, 2013. Idag gällde:

Seminar 6: Social norms and law related to digitization. Technological shifts tend to create legal challenges, where social norms may take different paths than legislators expect. Which are these gaps, and how can they be addressed?

Presentatörer på seminariet är Ulf Maunsbach, från Juridicum, Jonas Ledendal från Inst för Handelsrätt och Måns Svensson som är rättssociolog vid rättssociologiska enheten och Internetinstitutet vid Lunds universitet. De sketchnotes som presenteras nedan gjordes av Louise Wester.

Ulf: Law is not code
Ulf började och pratade (på engelska) om att ”law is not code”, för att fokusera skillnaderna, delvis som en reaktion på de diskussioner som kommit upp där vi jämfört lag med programmeringskod, dvs ”code AS law”, jmf exv Thore Husfeldts presentation (bitvis inspirerad från Lawrence Lessig). Ulf konstaterade att det är svårt att förklara det rättsliga. Samtidigt har nästan alla en åsikt om rättsliga frågor. Det finns med andra ord ett pedagogiskt problem med att förklara rätten, men även att komma runt de ibland felaktiga föreställningarna.

Metaforiskt talade Ulf om att rätten finns under rättens bokstäver, dvs ”isbergets del under vattnet”. Doktrin, rättsfall, förarbeten osv (Doktrin är rättslig forskning). Komplexitet är helt klart en närvarande fråga för rätten, dvs att det finns många rättssystem som, exv inom EU, ska synkas på något sätt.

Ulf diskuterade förslag för att närma rätten med (den programmerade) koden och kom in på påverkansfaktorer kring allmänhetens uppfattning om rättvisa. Diskuterade rättens effektivitet/verkningsfullhet, användbarhet [utility] och riskhantering [risk management].

Vi fick även ta del av Ulfs nya bok, om Grundläggande immaterialrätt, 2a uppl, som han skrivit med Ulrika Wennersten.

 

Jonas: Öppna data i det digitala samhället
Jonas presenterade om publika sektorers data och upphovsrätt, m.m (Public Sector Information = PSI). Han presenterade även ett uppstartat forskningsprojekt om rättsliga lösningar för tillgängliggörande av öppna datakällor, finansierat av Vinnova, som ska bringa en viss ordning och ge förslag på rättsliga lösningar kring just tillgängliggörande av öppna data. I Sverige är lagstiftningen sådan att den mesta informationen från offentliga aktörer är inte skyddad, dvs tillgänglig för allmänheten att ta del av. Sverige har en öppnare hållning på det här området än många andra jurisdiktioner. Skälen till den Svenska öppenheten ligger bl.a. i demokratiaspekter, transparens, möjliggöra för affärsaktörer och individers användande av rättigheter (PSI and Open government). Ekonomiskt sett kan det bidra till arbetstillfällen och bättre läge för konsumenterna.

Jonas gör skillnad på tillgång och återanvändning/bruk [Access och re-use] av data/information. Det senare rör ramverket PSI-lagstiftning, men även dataskyddslagstiftning, immaterialrättigheter, konkurrenslagstiftning och avtalsrätt. När det gäller access så är det oftast reglerat genom konstitutionell och förvaltningsrätt [administrative law]. Från upphovsrättsligt perspektiv är återanvändning av data ett problem [plagiarism, piracy, derivative], till skillnad från perspektivet om access så är återanvändning en möjlighet som kan generera nya produkter och tjänster. Hur man ramar in frågan, även rent metaforiskt, är viktig även här.

Här fokuserar Jonas den upphovsrättsliga frågan, där diskussioner uppstår gällande vaga begrepp som ”struktur”, exv när det gäller kod. Dvs hur skyddad kan ett visst strukturellt element vara. Här pratades bl.a. om en dikotomi, dvs en modell för att bedöma upphovsrättsliga frågor, som kallas ”the ideas and expression dichotomy” (som i the merger doctrine, dvs när upphovsrättsligt skyddad kod jämkas ihop med idé så att att upphovsrätten inte längre skyddas?). Jonas tog upp det amerikanska rättsfallet med Google och Oracle, där Google hade lånat en del viktiga element från Oracle vilket sedemera domstolen godkände.

Upphovsrätten står i kontrast till återbruk (re-use), vilket är ett problem i mjukvaruinnovation.

 

Måns: Normer och ”the gap problem”
Måns knöt i någon mån till Ulfs presentation och pratade om normer, rätten och klyftan mellan det normativa och det faktiska. Han tog upp Hans Kelsen, Emile Durkheim och Muzafer Sherif, som alla pratade om normer, fast från lite olika perspektiv. Kelsen, rättsteoretikern, med en ”pure theory of law” menade att det rättsliga är det normativa. Durkheim ville däremot kunna göra empiriska studier i samhället, och sa att normer var ”fakta”.  Sherif hade mer ett psykologiskt perspektiv och menade att det har med perception att göra.

Utifrån de tre normtraditioner som de nämnda teoretiska perspektiven lett till så definierar Måns normbegreppet utifrån deras essenser och accidenser, där de förstnämnda är helt nödvändiga för att en viss norm skall fortsätta vara den normen:
Essenser: 1. imperativ; 2, sociala fakta och, 3. uppfattningar och förväntningar.
Accidenser: andra attribut som också är relevanta men inte lika nödvändiga.

När det gäller ‘the gap problem’, dvs problemet med klyftan mellan rätten och dessa utfall, kan Roscoe Pound nämnas, som 1910 skrev om The law in books and Law in action. Eugen Ehrlich var ännu bredare i sin terminologi när han diskuterade ”living law”, dvs den levande rätten.

I en digital kontext kan denna terminologi och förståelse användas för att studera exv fildelning och upphovsrättsproblematiken. Måns visar här på en studie där styrkan på de sociala normer som motsvarar upphovsrätten mättes. Det visades att den sociala normen var extremt svag, dvs folk tyckte inte att det var fel att bryta mot lagen på just det här området. Mätningen gjordes både innan och efter IPRED, dvs (civilrättsliga) Sanktionsdirektivet (som gör det lättare för rättighetshavare att få ut identitetsuppgifter från operatörer), infördes i Sverige. Den sociala normen blev inte speciellt mycket starkare efter lagen infördes.

Ett annat projekt Måns visade upp gällde frågan om att ta med uttalade värdegrunder i designprocesser. Här rör det interface i en skoldator som utvecklas utifrån perspektivet med barns rättigheter (och konventionen om). I någon mån närmade hans sig därmed code as law, dvs att det designade, kodade, blir det normativt bestämmande – i en lagaktig anda. Läs i LUM om skoldatorinnovation.

 

Slutseminarium
Onsdagen den 13 mars, 13-16, har studiegruppen sitt publika slutseminarium på Pufendorfinstitutet!

 

 

Publicerad i Law as code, metafor, Normer, Rätten, Sem 6
0 kommentarer på “Sem 6: Social norms and law related to digitization
1 Pings/Trashbacks för "Sem 6: Social norms and law related to digitization"
  1. […] femte och sista presentationen handlade om juridik och normer i relation till digitalisering, och Jonas Ledendal presenterade, med fokus på öppna […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter