Sem 5: Work-life in transition

Idag talade Håkan Hydén och Britt Östlund – som även talade förra gången, på seminariet om ”informationssegregering”Carita Håkansson, Inger Arvidsson, och Tobias Olsson. Den något mer utvidgade beskrivningen – utöver titeln arbetsliv i förändring – gäller följande:

Digitalization and social media create possibilities and challenges to traditional organizations, structures, hierarchies, business models, etcetera. How to utilize the possibilities and master the challenges?

Det arbetsrelaterade perspektivet anammades både från ett mer samhällsvetenskapligt makroperspektiv av Håkan, och ur ett mer specificerat äldre i arbetslivet-perspektiv av Britt. Carita berättade om två studier som gjorts gällande funktionshindrade i arbetslivet och Inger om arbetsskador/arbetsbelastning i en studie av flygledares väldigt datorberoende arbetsplats. Slutligen, Tobias hade gjort en studie på en nyhetstidning och hur redaktörer och journalister upplever användargenererad info i relation till sitt yrke.

Cyklisk samhällsutveckling
Håkan började och talade om samhället i termer av en cyklisk samhällsutveckling, och hänvisade till Immanuel Wallerstein, Annaleskolan och kondratiev waves. Perspektivet är med andra ord brett, samhälleligt och historiskt. Den cykliska idén medger även att samhället genomgår olika stadier.

– ”Vi är just nu inne i en förruttnelseprocess”, säger Håkan, i termer av att samhället har en rad utvecklingsfaser, varav den sista i det industrialiserade samhället är där vi är nu.

Håkan refererade till Manuel Castells och den trilogi om the Information age som han skrivit. Bl.a a. med stöd av detta sätter Håkan det industriella samhällets peak till 1970.

Reflektion: historiska analogier känns relevanta här, dvs finns det inlåsningseffekter som verkar kvarhållande från en period gentemot det nya?

Här går Håkan in på idén om lönearbete, som en central faktor i den samhällsform som nu är utmanad. Det nya ”konceptualiseras och förstås i det gamlas termer”, som Håkan uttrycker det, väldigt likt hur vi pratade om metaforer och skeumorfer under det andra seminariet.

Det nya, dvs ”informationssamhället”, kommer troligen att ges sitt överlevande namn i viss mån retrospektivt, i vart fall i ett senare skede.

En rad av nya diskussioner uppstår i relation till etik, moral mm och nya tekniker som stammceller, klonande osv.

”Lönearbetet” ger att man kan betrakta arbetet i ekonomiska termer. Vissa värden har man dock fått tvinga fram – exv säkerhet, stöd, personen – vilket har gett en väldig överbyggnad till arbetet och dess reglering.  Konsekvensen av att arbetet sjunker så ökar kraven på skydd av arbetet – det blir ”en rättighet”. Anställningsskydd blir det viktiga i den passerade cykeln, medan självanställd blir mer en fråga för det kommande.

 

Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet?
Britt, från Department of Design Sciences, tog upp de äldre segmenten av arbetskraft, vart ska dessa ta vägen? Detta är en del av vad man kan kalla ”det moderna äldrelivet”, som Britt utforskar. Britt har gjort en kunskapsöversikt gällande äldre i arbete, som finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Britt vänder lite grann på konceptet genom att betona fördelarna med äldres erfarenhet, dvs att se detta som en resurs, vilket går i stäv med hur äldre har betraktats i relation till arbete traditionellt. Några frågor:

  • Förbättra för alla att orka till 67
  • Möjliggöra de som vill arbeta längre att kunna göra det.
  • Det finns en okänd potential
  • Statistiken speglar en ålderdomlig föreställning om vad som är arbetsliv

Alecta  gjorde 2007 en undersökning gällande till äldre och yngre i arbetet:

  • En del attityder till förmån för äldre: Pålitliga och bredare, perspektiv, stabilitet och säkerhet.
  • Attityder som talar emot äldre: Lägre energinivå, lägre mobilitet, förändringsrädsla, dyrare att anställa.
  • Attityder till förmån för yngre: Högre prestationsvärde, förmåga att snabbt inhämta och anamma nya kunskaper, positiv inställning, energi och drivkraft.
  • Mot yngre: Ansvarskänsla och otåliga, bristande erfarenhet och människokunskap, benägenhet att skaffa barn (risk för frånvaro).

Uppskattningsvis är minst en tredjedel av 65+ aktiva inom tjänstesektorn osv.

 

Challenges or possibilities for people with disabilities
Carita, från Occupational and Environmental Medicine
pratade om den del av samhället som har funktionsnedsättningar och deras problematiska och i mycket exkluderade relation till arbetslivet. Två studier: 1) kvinnor med funktionsnedsättningar (kvalitativ studie, 17 st) i arbete; 2) Varför man kan fortsätta att arbeta trots funktionsnedsättning, 9 män intervjuades.

1. Arbetet var viktigt i livet, gav värde, tillhörighet, bekräftelse och självförtroende. Livet utanför arbetet var viktig likaledes, det sociala. Det svåra var att få ihop helheten, att ha energi till allt. De kände därför att de behövde jobba lite mindre än fulltid, och ha mer flexibilitet, dvs jobba hemma ibland, variera arbetet. Det var lättare att strukturera det privata, be om hjälp osv, till skillnad från i arbetslivet där de försökte att inte ställa sådana krav, inte ”avslöja” sina funktionsnedsättningar.

2. Arbetet viktig del av identiteten, att vara som andra. Man anpassade det privata, minskade på fritidsintressen osv för att kunna klara arbetet. Behövde mer pauser än sina arbetskamrater, behövde mycket sömn hemma och på helger, dvs anpassa vardagsgöromålen för att orka arbeta mer. Männen i denna studie var mer benägna att tycka att det var ok att det fick ta längre tid för dom att arbeta än sina kollegor, än vad gruppen med kvinnor tyckte. De upplevde sig dock som stresskänsliga. Betonade ergonomi och variation i arbetsställningar.

Reflektion: hur relaterar detta till ett mer digitalt arbetsliv där både platsbundenhet och tidsuppluckring å ena sidan kan vara såväl stressande som uppfattas som en frihet? Hur skulle denna grupp hantera frågan? Unionen gjorde just en studie om smartphones i arbetet, exv.

 

Muskoskeletal hälsa vid krävande datorarbete 
Inger, också vid Occupational and Environmental Medicine, pratade om belastningsskador etc vid datorarbete. Inger var med i en studie om flygledare, dvs en grupp som sitter mycket vid datorer och har samma arbetsuppgifter, relativt jämnt könsfördelat. 300 flygledare bytte från gammalt flygledarsystem till ett nytt. Från ett analogt arbete med en del antecknande med olika färgade ”strippar” till ett väldigt datoriserat, mycket klickande med datormusar. Studien gjordes vid två tillfällen för att följa upp hur det blivit.

Den fysiska arbetsbelastningen mättes, muskelaktivitet, inklinometri, handledsrörelser osv. I det nya systemet var nackrörelserna väldigt få och ovarierade, till skillnad i det gamla systemet. Den upplevda trafikintensiteten i relation till faktiska rörelsen var olika, dvs man tenderade att röra sig mer i det gamla systemet, medan man i det nya kunde vara mer still trots ökad upplevd intensitet.

Arbetsställningen var olika kvinnor/män. Männen mer ”laid back”, kvinnor mer rakt.

Några saker man kom fram till var att musbaserade (nya) systemet leder till att man rör sig mindre, mer fixerade, att äldre kvinnorna blev bättre medan de yngre sämre. Skillnaderna accentuerades vid högre intensitet.

Diskussion uppstod om hur lite ergonomiska hänsyn är inbakade i designprocesser. Reflektion: Vad skulle ske om man bytte det underliggande styrande värdet som kontrollerar designprocessen. Hur skulle det se ut om ergonomi var nr 1 i prio?

 

User Generated Content
Tobias, vid Department of Communication and Media, pratade om användargenererat innehåll – ”What have we done to end up there? – Editing UGC at a Swedish Local Newspaper”. Fokuset var på just journalister. Från ett journalistiskt perspektiv står vi inför en omkonfigurerad medievärld. Dvs framförallt nya möjligheter för medierat deltagande.

Vissa beskriver det som en framväxande konvergenskultur (Jenkins)…
…kopplat till sociala medier, som leder till att det finns en kategori användare som producerar också, som ”prod-users”. I det här finns även en slags ”everybody culture” (Clay Shirky).

Detta leder till att det händer en del för läget för journalisterna.

Caset som Tobias studerar är Smålandsposten. Läsandet är större än någonsin, men betalningsviljan är låg, dvs affärsmodellen fungerar inte. I studien intervjuas journalister och redaktörer på den här tidningen och just det användargenererade fokuseras. Hur hanterar man detta som journalist/redaktör? Semi-strukturerade intervjuer har gjorts (ett 20-tal hittills), följs upp med enkät. Några resultat:

  1. Gällande framväxande praktiker och policys: en del merarbete (relaterat tidigare), dvs att följa hur texten upplevs. Avsaknaden av guidelines och policys gör att var och en får ta egna initiativ, improvisera. De (journalister/redaktörer) ser ett problem med låg kvalitet.
  2. Spänningar mellan professionalism och amatörism. ”vi låter ju inte amatörer jobba på sjukhus..”. ”Vi är ju objektiva, vi är ju journalister”. Detta ses som hotat av det användargenererade. Oberoendet poängteras, och därmed hotat av användargenererade.
  3. Demokratiskt eftersträvansvärda, och ekonomiskt värde – det kan finnas et ekonomiskt värde i att göra gratis tidningar – eller underhållningsvärde…Man ser även ett demokratisk värde, dvs journalisterna ser sig som demokratins väktare. Att det finns en demokratisk potential, men detta är mest hypotetiskt eller potentiellt.
  4. Förestälningar om the ‘prod-users': ”de är outbildade”.

Konklusioner i studien: UGC kan ses som en ”symbolic inversion”, dvs en dikotomisering där de professionella ser sig som stå för en rad positiva värden som ”etiska”, ”opartiska”, ”objektiva”, vilket leder till att de amatöriella deltagarna får teckna de rätt negativa motsatserna. Orsaken är delvis det hot som UGC utgör för just detta skrå.

Detta pekar på ett behov av att omdefiniera vad journalistik är. Professionaliseringen har skett i vågor, senast på 1950-talet, och denna bilden lever idag, och utgör det perspektiv från vilket det användargenererade betraktas (och därmed ses som något med nästan enbart negativa attribut).

Diskussion: om affärsmodeller, Tobias poängterar att samtidigt har tidningarna fler läsare än någonsin, även om de har svårt att ta betalt.

 

Nästa seminarium
Nästa gång, 14 jan, fullbordar den serie som vi skissat på, och då handlar det om Social norms and law related to digitization.

Technological shifts tend to create legal challenges, where social norms may take different paths than legislators expect. Which are these gaps, and how can they be addressed?

De som presenterar är Måns (rättssociolog), Jonas (jurist på Handelsrätt) och Ulf (jurist på Juridicum).

God jul!

 

 

 

 

 

Taggar:
Publicerad i Arbetsliv i förändring, Belastningsskador, Funktionshinder och arbete, Samhällsförändring, Sem 5, User generated content

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.