Sem 4: An information-segregated digital society and its consequences

Idag presenterade Jutta Haider, Thore Husfeldt, Britt Östlund, specialinbjudne Carsten Schürmann, Philip Young på följande tema:

Personalized search algorithms and products designed for the rich, young and healthy create information segregation. What is needed to counteract this development?

Idag var även Louise Wester med och gjorde bildbaserade anteckningar, eller ”graphic recordings”, vilket inte skall förväxlas med film, utan innebär ett tecknande, i detta fall på en läsplatta. Följande är en i allra högsta grad filtrerad och inte alls objektiv bearbetning av presentationerna.

Kontroll och access
Jutta började och adresserade information och kontroll som någon typ av tankefigur som går igen i många debatter. Det dominerande paradigmet handlar om att ”create better informations systems”. Juttas egen forskning handlar om teman som konstruktionen av informationsfattighet som kanske hellre ska översättas till en konstruktion av brist (information poverty); hon har även forskat på hur miljöinformation tar sig uttryck i sociala meder (affordances of social media, vardagsliv och självkontroll, och det Foucaultklingande governmentality).

Sökmotorer och användarnas konstruktion av tillit och relevans. Fick just finansiering av detta från Vetenskapsrådet ihop med Sara Kjellberg

Open access – business mode, distribution model and model for scholarly communication. Jutta visade hur Open access i Budapest and Soros 2001 liknade Trumans visioner i sitt inaugural address från 1949 och visade via UNESCO 1982 hur samma hur ”science and technology” går igen, och landade i Berlindeklarationen från 2003 med ”the internet has fundamentally changed…” och studsade vidare till UN committee on Science and Technology for Development (2004) ”to make science and technology work for the poor..”. Det sista exemplet kom från Salvador Declaration från 2005, som hade att göra med ”scientific information” och förklarade att ”scientific and technological research is essential for social and economic development”.

Det tycks med andra ord handla om en grundläggande föreställning om vetenskap och utveckling som finns inom någon typ av vetenskapsrelaterad policydiskurs. Samtidigt är denna föreställning väldigt fixerad och lik genom tiderna.

 

Äldre och Internet
Britt Östlund tog vid och fokuserade äldres möte med Internet, dvs ålder och designprocesser. Bilden av gamla är viktig, dvs vi har ofta någon typ av schablonbild. Ett första tecken på ålder, enligt Britt, är att de börjar prata om dig, inte med dig. Du blir även uppmuntrad om beter dig som ”de unga”. Du blir kategoriserad på ett sätt som inte låter dig vara vara den aktivt bestämmade (min tolkning), utöver att exkluderas från arbetsmarknaden etc.

Vi ser på äldre som skyddsvärda och fragila. Britt visade statistik från Internet och Sverige från 2008 på vilka som inte använder Internet varje dag.

Britt visade på exempel på robotar, och konstaterade att en egentligen var en ”tele presence”. Giraffen, som den kallas, kolla mer här.

Jag lyfte frågan om ”the uncanny valley”, dvs när man tillverkar robotar och hamnar nära mänskligt, men inte riktigt mänskligt, så uppfattar många det som otäckt eller obehagligt (det var Masahiro Mori som myntade termer i förhålande till robotik), 1970. Jutta kontrade med att redan Freud hade skrivit om detta i termer av en dock (efter lite snabbkoll på nätet er man att det är i en skrift med namnet ”The Uncanny” dvs ”Das Unheimliche” från 1919, där han lånat från och utvecklat begreppet från Ernst Jentsch, 1906).

 

Filterbubblan
Philip adresserade hur vi betraktar saker genom några egna bilder som vi har inom oss. Vi möter Internet med våra egna bilder, och därigenom har vi inte samma bild. Philip tog upp exemplet med hur Facebook redigerar vårt flöde genom att kika på vad vi oftast klickar på och därigenom anpassa flödet så att det mer ”anpassas” så att det ska passa ens intressen. Google gör också så (sedan 2009), dvs kalibrerar ”relevans” utifrån en personifierad och individualiserad sökning. Detta sprider sig till nyhetsbevakningen med, och har lett till vad Eli Pariser kallar en filterbubbla.

Philip fortsatte med termen  ”commodification”, dvs att beteendet i sig, och kartläggningen av det blir en produkt, dvs värdet i flera tjänster. Genom en association till Swingometern, visade Philip hur sökmotorn Bing individualiserades i det amerikanska presidentvalet; man kunde dra balansen mellan vänster och höger, politiskt, och få olika nyhetsurval. Vilket tydligt visar en typ av ”confirmation bias” som vi redan gör i våra val av tidningar och media osv som sedan reproducerar eller stärker en inställning vi redan har.

”Persuasion profiling” innebär exempelvis att man kan förutse kategoriöverskidande saker om människor, dvs om man gillar en viss typ av böcker så är det troligt att man kan säga något om helt andra typer av produkter eller inställningar. Dock, Philip visar på hur mycket av detta är saker som pågått innan med. Philip avslutade med att fråga oss om vi ska oroa oss över denna utveckling.

 

Wikipolis
Thore pratade om algoritmiska linser, wikipolis och code is law. Som alla är svåröversatta termer. Algoritmer är en lins, som definierar hur den digitala verkligheten tas emot. Thore tar upp en metodförändring som vi är mitt i nu, dvs att vi nu har ett överflöd av data. Algoritmen tolkar datan, dvs ordnar – som en lins – och påverkar hur vi därmed ser datan. Visar exempel på bild på en ö och kringliggande vatten.

Exemplet med Altavista som ickeprioriterande sökmotor jämfört med Googles första fungerande som prioriterade. ”Algoritmisk filtrering”, dvs relevansordna resultaten. Filtermekanismerna som facebook, google, amazon, som ett behov eftersom den mängd data som vi producerade i information förra veckan motsvarar världshistoriens produktion fram till 2003. Dvs allt det, i mängd, producerar vi varje vecka nu.

Thore tar upp Code as law, och gör en jämförelse mellan programmeringskod och rättslig kod. Den programmering som är kodad är samma som det exekvering, men den rättsliga är inte sådan. Den rättsliga är dock demokratiskt framtagen på ett sätt som programmeringskoden inte är.

Thore visade upp github, ett socialt nätverk för kod-samarbete. Thore visar hur man samarbetar med att bygga mjukvara, som exempelvis linux, ett operativsystem, som är oerhört stort, komplext men även känsligt för om någon gör små fel. Att denna typ av samarbeten funkar är det stora. Områden som detta kunde förändra:

  • shared public space
  • fundamental ritual on voting
  • construction and execution of rules.

 

DemTech
Carsten Shürmann kommer från IT-universitetet i Köpenhamn och är inbjuden av Thore för att visa upp DemTech, som i mycket handlar om att datorisera röstningsförfaranden. I korthet handlar det om ”to modernize the electoral process while balancing the trust of the people on the trustworthiness of the deployed technology”. Carsten varnade dock för att små manipulationer kan ha stor effekt i själva valet, genom att referera till Tiny systematic vote manipulation can swing elections (Di Franco, Petro, Shear, Vladimirov, 2001 Yale technical report 1285).

Tysklandsexempel visar att Tyska högsta domstolen sa att lagen inte var bra så länge som det inte är möjligt för medborgarna att se varje steg i valprocessen. När det gällde Danmark så vill kommunerna ha det. Carsten berättar om fler och fler förslag på att ”modernisera” röstningsmetoderna, att det är en trend. Alla länder testar sina röstningssystem. Casten frågar sig, vad är framgång i det här? [success] Har skrivit en artikel om Modernizing the Danish Democratic Process i ACM.

Det handlar i viss mån om att balansera ”trust of the people and the trustworthiness of the deployed technology”. Diskussionen kom också in på tillitsfrågan, som känns igen från förra seminariet:

 

 

Publicerad i Algoritmer, Filterbubbla, Robotar, Sem 4
0 kommentarer på “Sem 4: An information-segregated digital society and its consequences
2 Pings/Trashbacks för "Sem 4: An information-segregated digital society and its consequences"
  1. […] Sem 4: An information-segregated digital society and its consequences […]

  2. […] som kommit upp där vi jämfört lag med programmeringskod, dvs “code AS law”, jmf exv Thore Husfeldts presentation (bitvis inspirerad från Lawrence Lessig). Ulf konstaterade att det är svårt att förklara det […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter