Sem 2: Old concepts in new context

Som utgångspunkt för seminariet på måndagen den 1 oktober hade vi satt upp följande:

Metaphors may be used to understand and conceptualize technological change, transforming concepts from non-digital to the digital world. How does this process work, and how can we use it?

Jag, Sara Kjellberg och Robert Willim snackade ihop oss inför vår presentation som kom att både fördjupa seminarietemat och låta det ta andra vägar. Jag kommer att ta upp en del om metaforteori och sedan presentera vad Sara och Robert pratade om. Det blir mer om det förstnämnda, både för att jag fick ganska stort spelrum under själva seminariet, men också för att jag har lättare för att minnas det som klickar i det som jag redan kan något om. Alla är dock välkomna att posta kommentarer, och jag lyfter gärna upp dom som uppdateringar i huvudposten om det känns rätt, exv om Sara och Robert vill utveckla sina presentationer mer.

Uppdatering: I efterhand har vi låtit göra följande skiss över dagens seminarium:

 

Metaforer och konceptuell förändring
Jag var först ut och fördjupade det metaforteoretiska spåret. Orsaken till att jag och Per hade formulerat detta seminariet och lagt det först var en känsla av att ett av de problem man stöter på när man snackar över de vetenskapliga disciplingränserna har att göra med språket. Dvs, egentligen inte bara språket som ett lingvistiskt uttryck utan även rent konceptuellt; vi tenderar att använda samma titlar och samma begrepp men tenderar också – får man ibland en känsla av – mena olika saker. I vart fall delvis. Så, ett behov att lyfta fram det konceptuella finns här, dvs att tydliggöra språket och tankens sammanbundenhet och hur man liksom nästan retoriskt styr en diskussion i en viss riktning beroende på vilket explicit begrepp man väljer.

Detta var det ena skälet. Det andra har att göra med tid och begrepp i förhållande till tid och process. Dvs, att vi är beroende av att tolka nya företeelser med hjälp av redan befintliga uttryck och tankestrukturer. Eftersom vår ASG i mycket handlar om digitala fenomen som är relativt nya, och samtidigt handlar om företeelser som vi inte riktigt har sett under så lång tid förut – sökmotorsberoenden, digital konst, bloggar, mjukvarukvalitetsmätning, mobiltelefoner, nätsurfande osv – så kommer även en stor del av processen med att förstå dessa fenomen att handla om vilka begrepp, symboler och förståelseramar vi därigenom använder. Kort sagt, vi har behov av metaförståelse.

Jag lyfte fram just denna konceptuella återanvändning genom exemplet med analogt foto kontra digitalt bildarbete, som Cass och Lauer skrivit om (2004). Jag har skrivit om det i min avhandling om upphovsrätt i en digital tid (2011) i artiklar om vad metaforerna betyder för rätten (2012) och hur vi förstår nätet och koden (2012).

Begreppsliga lån från en fysisk kontext
Jag lyfte även fram, som en del i vårt beroende av att förstå det nya genom det gamla, att många av våra lån för att förstå abstraktioner sker genom ett s.k. förtingligande [embodiment], dvs lån från en fysisk, kroppslig eller spatial förförståelse. I vart fall enligt de kognitionsvetenskapliga teorier som följer av Lakoff och Johnsons teoretiska spår kring konceptuella metaforer. Det betyder att vi ”objektifierar” abstrakta fenomen. Exv pratade vi under seminariet genomgående om mjukvara och programmeringskod utifrån någon typ av rumsligt förankrad figur där användarnas upplevelse låg upp vid toppen, vid ytan, och sedan blev det mer och mer ”maskinvarurelaterat” ju längre ner man kom. Upp/ner, yta/bas = spatiala metaforer.

Thore plockade i anslutning till detta upp en rätt knixig fråga som är väl värd att lyfta fram. Jag tog upp att begrepp är kontext och kulturberoende, vilket rimligen leder till att vi även tolkar digitala fenomen olika i olika kulturer. Några tycks vara mer universella och några mer kulturberoende. Thore efterfrågade starkare bevis på det, och frågade som exempel kring vad skillnaden blir med fenomenet ”browse” i en engelsk kontext där man associationsvis har en rad andra företeelser som kan knytas in jämfört med en dansk kontext där ordet inte betyder något annat än att ”sufta på nätet”, ungefär. En metaforforskare och lingvist som  jag finner när jag kikar runt är Zoltan Kövecses, som forskar på kulturellt beroende metaforer:

”Vissa konceptuella metaforer kan vara universella eftersom de kroppsliga erfarenheter som de bygger på är universella. Många av liknande konceptuella metaforerna kan återspegla vissa kultur-specifika funktioner på en mer specifik nivå av begreppsbildning. Andra konceptuella metaforer kan vara helt baserade på unika kulturella fenomen” (Kövecses, 2006, Language, Mind, and Culture , sid. 177).

Det kulturellt beroende meningsskapandet borde vara intressant både i beroende till internationell lagstiftning som liksom koloniserar nya kulturer (utmanar kulturellt förankrade föreställningar om skapande och upphovsmannaskap osv) men även i relation till design av mjukvarurelaterade produkter. Man kan anta, eller i vart fall spekulera kring, i vilken mån Apple, Google och Facebook ”kollar av” hur de kommer att kunna emottas i nylanseringar i nya regioner i världen; och i vilken mån de kan sikta på lösningar som fungerar utifrån de mer ”universella” tolkningarna, och mindre relaterat till de ”kulturberoende”.

Sara plockade upp en del saker hon forskat om för sin avhandling från 2010: Forskarbloggar: Vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären. Kolla pdf.

Hon visade bland annat upp bloggen Electric Archaelogy, som arkeologen och digitalmediaforskaren Shawn Graham startat, och visade bland annat på den informella ton som ofta finns i bloggar – ”Go Wildcats go!”.

Viktigt i sammanhanget var hur trovärdighet visar sig i en bloggkontext, att den var ”serious”, vilket ledde till viss diskussion kring hur man definierar en blogg i termer av nyhetsflöden och statusuppdateringar. Kanske kom vi fram till att Björns hemsida inte var en blogg, medan Thores var det (till den del det kom nya poster)?

Det finns hursom vissa indikatorer på hur en blogg ses som trovärdig, vilket vi inte utvecklade vidare så mycket. En viss diskussion om färger kom upp, exv varför är länkfärgen blå?

 

Robert beskrev under termen ”art probe” hur han använt den så kallade Viddyn, dvs en kylskåpsmagnet med enkel filminspelningsfunktion för att göra en kort film: Close to Nature.

Jag gillade termen mer och mer när jag funderat på den ett tag, dvs att man för vissa fenomen inte riktigt kan förutse vad som ska ske, dvs att man inte kan svara på alla dess konsekvenser innan. Man måste ibland köra igång, skicka ut en ”probe” och undersöka vad som finns och sker. Robert filmade av sin Viddy-film ett upprepat antal gånger, för att lyfta frågan om vad filter är, och vad vi ser som avbildning och när något annat uppstår. När är det så att teknologier ”distort or augment”? Kan gränsen dras?

Roberts hemsida hittar man en utveckling:

What does it mean to be close to nature? This question is examined in this video work based on 9 short clips. The first clip of a woody landscape was recorded outside of Taivalkoski, Koillismaa, Finland using an Intenso Viddy, a cheap Video Messenger. The clip, 30 seconds in duration, of the landscape was transferred from the Viddy to a laptop. When played on the laptop the screen was filmed with the Viddy, creating the second clip and another iteration of the primary filmed sequence. The process was repeated until there were 9 clips representing the landscape. Each of the nine iterations brings the viewer closer to the scenery, while the image and sound also become more distorted and noisy.

The Viddy is marketed as a fridge magnet with possibilities to record and play messages. With it’s 1,8” screen, simple microphone and camera it has poor audio-visual qualities. InClose to Nature the limited quality of the Viddy is used to evoke the character of the work. Each iteration of the initial clip induces a closer image, but also more abstraction. By using the side effects of a cheap consumer electronic device, and no video editing of the clips, serendipitous ready-made dimensions and glitch aesthetics are high lighted. In contrast to genres of landscape art, and representations of nature where the sublime and feelings of wonder and awe are valued, Close to Natureinstead stress an appreciation of imperfection, chance, and the juxtaposition of a media dominated consumer society with experiences of nature.

Robert pratade om olika föreställningar som finns, exv ”i framtiden går allt snabbare”; snabbare teknik, snabbare företag, vilket han speciellt hade tagit del av när han skrev sin avhandling om Framfab: Framtid.nu : flyt och friktion i ett snabbt företag (2002).

Kommande seminarium
Filterfrågan, dvs det mer eller mindre automatiserade urvalet och styrandet av omvärlden, kommer säkerligen att dyka upp under nästa seminarium den 12 nov:

Seminar 4: An information-segregated digital society and its consequences. Personalized search algorithms and products designed for the rich, young and healthy create information segregation. What is needed to counteract this development?

Här presenterar Britt Östlund, Jutta Haider, Philip Young och Thore Husfeldt. Notera även att vi kommer att testa med att ha Louise Wester närvarande som tar visuella anteckningar som kommer att dyka upp på den här bloggen, men även kan användas till en avslutande rapport eller av presentatörerna om de så vill. Hur det går återstår att se.

Vi får se det som en seminar probe.

Publicerad i art probe, metafor, Sem 2, skeumorf, vetenskapsblogg
0 kommentarer på “Sem 2: Old concepts in new context
3 Pings/Trashbacks för "Sem 2: Old concepts in new context"
  1. […] Här går Håkan in på idén om lönearbete, som en central faktor i den samhällsform som nu är utmanad. Det nya “konceptualiseras och förstås i det gamlas termer”, som Håkan uttrycker det, väldigt likt hur vi pratade om metaforer och skeumorfer under det andra seminariet. […]

  2. […] Metaforer och konceptuell förändring (Stefan Larsson) 13.40-14.00 Tillit, säkerhet och integritet (Per Runeson) 14.00-14.20 […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Det digitala samhället
Det digitala samhället är en ett fönster på nätet för den forskargrupp om digitala frågor som leds av Per Runeson och Stefan Larsson och huserar på det s.k. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Gällande forskningstema handlar om Tillit i det digitala och inkluderar 10 forskare från 5 fakulteter. Läs mer i flikarna i bloggen.
Twitter
  • Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.